27 mars 2017

Dallasbullar

Det har blivit lite av en tradition att jag bakar Dallasbullar när det nalkas slalomresa med familjen. Så även i år vände jag ihop en deg och bakade tre plåtar med härligt goda, vaniljsmakande bullar. Insåg att jag aldrig delat med mig av receptet på dessa godingar, så det tänkte jag åtgärda här och nu:

 Bulldeg:
- 2 ½ dl mjölk
- 1 påse torrjäst
- 1 dl socker
- 3/4 tsk salt
- 1 ägg
- 2 tsk vaniljsocker
- 2 tsk kardemumma
- 100 g smör
- 7 ½ dl vetemjöl

> Värm mjölken till 42 grader
> Blanda torrjästen med lite mjöl
> Blanda ihop mjölken och de torra ingredienserna, knåda in 1/3 av mjölet
> Blanda i ägget och det rumsvarma smöret
> Knåda in resten av mjölet
> Stjälp upp på mjölat bord och låt jäsa ca 30 minuter

 Fyllning:
- 50 g smör
- 1 ägg
- ½ burk kvarg
- ½ dl socker
- 1 tsk vaniljsocker
- ½ påse vaniljsåspulver

> Vispa ihop det rumsvarma smöret med övriga ingredienser
OBS! Vill du ha lite mera fyllning, gör 1,5 satser! (men två är för mycket, lärde jag mig...)

 > Kavla ut degen till en rektangel som mäter ca 30x50 cm
> Bred på fyllningen
 > Rulla ihop och skär i 1-2 cm bitar
 > Sätt bullarna på plåt med papper
> Låt jäsa ca 30 minuter
Jag brukar sätta ugnen på 30-40 grader och låta jäsa där!
> Pensla bullarna med ägg och strö på pärlsocker
> Grädda i 225 grader, ca 10 minuter

26 mars 2017

365

För ganska exakt ett år sen gjorde jag ett val som kom att omkullkasta my life as I knew it. Bara en månad tidigare hade jag gjort det tyngsta och svåraste beslutet i mitt liv; att riva upp rötterna, tryggheten och vardagen för att börja om från början. Ensam. Aldrig hade jag ju menat, trott, hoppats eller ens önskat att jag bara några veckor senare skulle snubbla över en person som idag är den viktigaste människan i mitt liv.

Allting hände så fort, att jag aldrig riktigt tog mig tiden att känna efter. Jag bara ångade vidare i livet och tänkte att allting ordnar sig nog. Det här året som passerat har varit fyllt med känslor av alla de slag - lycka, sorg, glädje, saknad, rädsla, nervositet, ilska, spänning... Nackdelen med att man inte stannar upp och bearbetar det som händer, där och då, i stunden, är att det kommer som en käftsmäll förr eller senare. När man verkligen börjar tänka. För mig tog det ganska länge faktiskt, att inse hur mycket mitt liv hade ändrat på en kort tid. Alla mina planer för framtiden flöt ut i ingenting och jag fick börja på ny krita. Från noll. På ett vis kändes det skönt, på ett annat väldigt skrämmande. Men det tog mig, stundvis ganska hårt. Ändå stod han bara där bredvid mig hela tiden. Höll min hand, tröstade de tyngsta av nätter. Sa att allting kommer ordna sig, om jag bara blickar framåt i stället för att tyngas av det som varit eller inte blev.

Med buller och bång kom han in i mitt liv när jag hade det som allra värst. Så oväntad, så otippad, men så självklar, när han väl fanns där. Som pusselbiten som jag inte visste att fattats i mitt liv. Efter bara några dagar kändes det som om vi alltid känt varandra. Nu efter ett år kan jag ibland tänka att det är sjukt hur kort tid som passerat, när det emellanåt känns som årtionden. Vi är så lika, så lika, att det ibland nästan är skrämmande. Som att se en spegelbild av sig själv. På gott och ont. Vi står på samma ställe i livet, fast vi kommer från så olika bakgrunder. Vi vill samma saker. Men jag tänker inte ljuga och säga att det är rosa moln och en dans på rosor varje dag. Varför skulle det? Vi är båda väldigt envisa, bestämda och dominanta, vill att saker ska gå som man själv tänkt. Temperament finns det så det räcker och blir över, och det är inte bara en eller två gånger jag stängt in mig i sovrummet och svurit och bannats över varför jag går och väljer nån som är precis som mig.

Det har funnits stunder då jag tvivlat på mina val, ja. Jag har varit arg och ledsen och besviken över hur saker och ting blev. Men i slutändan har jag aldrig mått så här bra som jag gör idag. Varje dag får jag gå och lägga mig bredvid en mänska som jag vet att skulle göra vad som helst för mig. Som tycker om mig för den jag är. Som gör sitt allt för att vi ska få en bra framtid tillsammans. Som genuint bryr sig om och lyssnar på mig, även de sämsta av dagar. Vi drar kanske inte alltid jämnt, men vi drar åt samma håll. Och det betyder mycket för mig.

För att göra en lång story kort: Det var många saker jag kunde ha gjort annorlunda där i mars 2016. Men jag har aldrig nånsin ångrat att jag valde som jag gjorde. Att jag följde hjärtat, och inte hjärnan. Att jag släppte in honom i mitt trassliga liv, och framförallt lät honom ta mitt hjärta. Det kommer jag aldrig att ångra. För det förde mig dit jag är idag. Det gav mig min framtid. Det gav mig honom. Sebastian <3

25 mars 2017

Pizzasnurror

Jag hade ju alldeles glömt bort att jag utlovat recept på pizzasnurrorna vi gjorde till vändagskaffet på jobbet. Snubblade över receptet häromdagen när vi gjorde egen Play Doh med barnen, och passade på att arkivera i mitt telefonalbum. Så ifall ni är sugna på nåt saltigt gott till helgen, men fortfarande inte kommit på vad det kunde vara, så kommer ett enkelt och bra recept här!


Botten:
- 50 g jäst
- 75 g smör/olja
- 5 dl mjölk
- 1 tsk salt
- 13 dl vetemjöl

> Värm mjölken, smula ner jästen
> Blanda ihop ingredienserna till en smidig deg
> Låt jäsa under duk ca 30 minuter
> Dela degen i fyra lika stora delar, kavla ut till rektanglar

Fyllning:
- Tomatpuré
- Oregano
- Skinkstrimlor
- Riven ost

> Bred tomatpurén över bottnen, krydda med oregano, strö över skinkstrimlorna och sist osten
> Rulla ihop från långsidorna till rullar
> Skär ca 1-2 cm tjocka skivor
> Plocka ut på plåt med papper, pensla med ägg och strö eventuellt på riven ost
> Låt jäsa cirka 30 minuter
> Grädda i 225 grader, 5-10 minuter beroende på ugn

24 mars 2017

Loma

För tredje gången i år packar jag väskan och åker iväg på mini-semester. Den här gången med familjen/släkten och sambon till Levi i finska Lappland. Lördag till onsdag ska vi stanna, och på programmet står väl främst slalomåkning. Som jag har längtat alltså! Levi är nog absolut en av mina favoritplatser i vårt avlånga land. Får hjärtklappningar bara av att tänka på känslan som uppstår av att åka nerför en nypistad backe tidigt en solig förmiddag. Ah!

Från senast jag var i Levi, april 2012.

Semester-fredag

Denna soliga fredag inföll min första vintersemester-dag. Trots ihärdiga försök att ta en lång sovmorgon fick jag ge upp strax före halv nio på morgonen. Vi borde verkligen skaffa en mörkläggningsgardin till sovrummet... Den ljusgråa rullgardinen vi har nu släpper in ljus redan efter klockan sju på morgonen. Suck. Nå, jag tog det lugnt en stund innan jag började med morgonbestyr. Fick också städat vessan och drog ett varv med dammsugaren, samt påbörjade packningen inför Levi-resan. Klockan tolv hoppade jag i ytterkläderna och mötte småningom upp Madde för en solskenspromenad. En timme och fyrtio minuter traskade vi längs vägarna, och 9 km stannade klockan på. Häälit häälit! Om än nästan lite för svettigt med vinterjacka..

Hemma igen fortsatte jag med packandet, och satte samtidigt igång med att baka "lite" bullar. Två satser gjorde jag, och tänkte vara smart och göra dubbelsats av fyllningen, så det inte blir torrt.. Älskar ju fyllning! Men det visade sig bli lite väl mycket, och bullarna var ingen fröjd för den här bagarens ögon. Men det ska väl duga för att hungrigt släktgäng efter nån timme i backarna! Nu har sambon och jag nyligen varit en sväng till Kimo för att hämta diverse saker han hade på vift, och så ska vi strax duscha och packa det allra sista och åka till Nykaabi. Sover hos mina föräldrar i natt, så vi inte behöver stiga upp så tidigt imorgon. Start 0600 nämligen...

Har beslutat att lämna datorn hemma, så uppdateringar får ni vänta på. Bilder kommer förstås upp på Instagram, med förutsättning att vi har bra täckning där uppe i skogen.. Ha en skön helg nu då, och passa på att njuta av vädret. Moro!

 Gomåron!
 Frukostdags.
Nystädat.
 Två skuggor på promenad.
Fantastiskt väder, och helt blå himmel!

Nygräddade Dallasbullar. Himmelskt gott!

Hänt i veckan

 //Fick en rosbukett av sambon, helt utan orsak//
 //Plättkalas i Jutas för att fira mammas 51 år på jorden//
 //Stormossen på besök vid dagis//
 //Söndagstur tillsammans med syster-yster och hepporna//
 //After sauna-nöjen//
 //Rockade givetvis sockorna på internationella Downs syndrom-dagen//
 //Dags att krypa till kojs//
//Vår kökshylla//

På Instagram har ni säkert sett de flesta av bilderna om ni följer mig där. Om inte, så kan ni kika in på mitt konto, heimimmi!

21 mars 2017

Tue 21/3

En tisdag som började med öppningsskifte och slutade med möte i Vörå. Passade på att gå in till Halpa Halli och sen veckohandla lite på S-market innan jag styrde kosan hemåt igen. För er som färdas mellan Kimo och Vörå så rekommenderar jag INTE Kuckusvägen! Blankhalt, fick nog hålla tungan rätt i mun.. Som de flesta gånger på vägarna den här vintern! Tycker att vägunderhållet här i Österbotten, och speciellt i mina trakter, varit under all kritik det här året. När till och med jag, som anser mig vara en rätt bra chaufför, varit ner i diket på grund av dåligt väglag så...

Annars så ser jag väldigt mycket framemot helgen, då vi äntligen åker iväg till Levi! Det är min moster Tiina och hennes familj, min mamma och pappa, och jag och sambon som far iväg. Lördag till onsdag ska vi vara. Jag hade fyra semesterdagar att ta ut, så jag kommer att vara ledig redan på fredag. Då får jag passa på att packa väskorna, baka traditionella Dallasbullar, och ladda batterierna för nio timmar i bil och sen fem dagar tätt inpå släktingarna...

För tillfället har jag kycklingvingar i ugnen och sambon steg nyss in genom dörren. I kväll är mitt stora dilemma om jag ska släpa mig till Pensala-zumban eller inte.. Kommer ju att vara bortrest nästa veckas tisdag, och skulle ogärna missa kvällens träning. Men är fortfarande inte helt återställd från förra veckans förkylning, och vet inte om jag ska riskera att inte vara 100% i skick tills Lapplandsresan. Stora frågor att ta ställning till så här en tisdag i livet!

Och sen en liten hälsning till dagens födelsedagsbarn, min mamma!

19 mars 2017

Vardagsmat

Här för en tid sedan hade Sara gjort ett inlägg med vardagsmat som brukar tillredas och serveras i deras hushåll. Det fick mig att tänka på en sån sak att det här med mat kan uppfattas väldigt olika i olika familjer eller hushåll. Vissa kanske inte alls gör mat om kvällarna, för att de äter varm mat i jobbet. Och det kanske vore det idealiska i vår "familj" också, för ärligt talat klarar jag mig gott och väl på ett mål varmt mat om dagen. Men då brukar jag inte tycka att smörgåsar och yoghurt är sådär jättebra träningsladdning, och sen måste jag ju äta nåt efter träningen också. Så det har nog bara blivit så att för det mesta så gör jag middag hemma också, trots att vi båda ätit på jobbet under dagen. Det mest idealiska för mig vore om jag kunde dricka en smoothie till lunch, och sen äta varm mat till middag. Men det funkar inte riktigt med mitt jobb, i och med att vi äter tillsammans med barnen. Jag menar, försök själv förklara åt 4-åringen varför de ska äta leverbiffar när jag dricker en hallonsmoothie...

Vad som tillreds här hemma hos oss beror nog väldigt mycket på humöret och orken. För det mesta ska det vara något enkelt, som inte tar alltför länge. Till helgerna kan vi satsa lite mera både prismässigt och med tanke på tiden vi sätter på matlagningen. Men efter jobbet är man ju oftast lite trött och ska småningom vidare på nån annan aktivitet, och då ska matlagningen inte stjäla så mycket tid och energi. Jag brukar också tänka lite på vad jag ätit på jobbet, t.ex. om vi fått pasta så gör jag inte det till kvällen. Men överlag är nog pasta en stor favorit hemma hos oss. Pasta eller kyckling blir det nog om vi inte tänkt ut något annat, och det är sånt som för det mesta finns i skåpet eller frysen.

Nå, för att inte göra en kort story alltför lång så tänkte jag räkna upp några av de vanligaste maträtterna vi gör här hemma på Genvägen. Kanske ni får nån idé en tråkig vardagskväll!

- Spaghetti och morosås
- Ris och kyckling i någon form
(t.ex. kyckling i sötsursås, kycklingwook, Indonesisk kycklinggryta...)
- Pasta och baconsås
- Makaronilåda
- Ugnskorv och mos
- Kycklingpasta med spenat och halloumi
- Risgrynsgröt
- Rökt lax med potatisnoisetter
- "Mammas biffar" (maletköttbiffar) och ugnsrotfrukter/grönsaker
- Ris och chili con carne

18 mars 2017

Days gone by

Återigen har jag lyckats försumma min datortid så till den grad att jag inte fått upp förra helgens eller den här veckans bilder. Hittade en hel drös i kamerarullen, och det är väl bara rättvist att ni ska få ta del av dem också, när jag nu en gång fick förflyttat dem till datorn.

 Förra lördagen gick jag och sambon på en liten promenad för att bonga vårtecken. Eller så såg jag det åtminstone... (han kanske spanade efter djurspår eller nåt)
 Videkissor på gång!
 Inte länge tills det bara är vatten i bruksdammen vid Kimo Bruk. Brukar vara så vackert där om våren!
 Dripp dropp.
 På lördag kväll nalkades det mini-klassträff med några av Yrkestjejerna hemma hos Heidi i Jakobstad.
 Heidi och Kasperi trivs i sitt nyrenoverade hus.
 Nygifta Maija och nykomlingen Alex. Förra gången vi träffades var både Heidi och Maija höggravida..
 Vi brukar alltid fixa ihop nåt gott att äta när vi träffas. Denna gång blev det tre olika sorters pizza.
 Mums!
 Givetvis ska det vara något gott till efterrätt också.. Och som vanligt så blev det alldeles för mycket! Efterrätten (glass) åt vi inte överhuvudtaget, och Heidis sambo fick nog säkert massa gott att tugga på när han kom hem...
 På söndag for Basti och jag till Nykaabi och drog med pappa på lite söndagsäventyr. Lastade fyrhjulingen på släpkärran och åkte ner till hamnen, därifrån vi styrde ut mot villan. Jag och B på mönkijän, och pappa på KTM.
 Hej Långön!
 Gjorde upp eld i blåsten och grillade lite korv och drack varm kakao/kaffe.
 Vissa dagar är lyxigare än andra. I tisdags fick vi tortillas - på jobbet!!!
 När sambon fixar middag mitt i veckan kan det se ut så här.
 Linn och lilltjejen Amanda och jag styrde i torsdags kosan till Ytterjeppo för att hälsa på Tossa i sitt relativt nya hem. Där bjöds vi på massa gott och många fina diskussioner. Nog är det fint med vänner som det känns som om man aldrig varit ifrån, fast det kan ha gått många månader mellan träffarna!
 Fredagsmiddagen hos svärisarna i Kimo började med vitlöksmusslor till förrätt. Mm, min favorit!
 Till varmrätt blev det hasselbackspotatis och porterstek. Efterrätten var en simpel citronmarängglass köpt på butiken, så ingen bild på den tyvärr..
 Lördagsfrukost.
 Hur det ser ut från vår balkong just nu. Väntar på solsken och öppet hav!
 Mina favoritleggins (just nu i alla fall).
Bara för att jag älskar vår sovrumstapet.

Å he va tem bildrin! Idag har sambon och jag varit en sväng till Vasa i jakt på ytterkläder åt honom till nästa helgs Levi-resa. Kom hem med en påse mat från Minimani och en madrass till jobbet, and that's it. Mission failed, kan man väl säga. Nu sitter vi och surar i varsitt rum, och jag är extra sur för att solen skiner och jag absolut inte kan vara utomhus och göra något vettigt på grund av mitt tillstånd. Funderar på att tvätta inglasningarna på balkongen, men till och med det känns jobbigt. Diskmaskinen surrar och tvättmaskinen snart likaså, och därmed är alla måsten den här dagen överstökade. Ska en sväng till Pensala för att se hur det går på renoveringsfronten för Madde och Rico, men annars inga planer. Ska försöka vila upp mig så jag PÅ RIKTIGT skulle bli frisk nån gång. Orkar. Inte.