31 maj 2012

Sista kvällen i maj

Har egentligen inget särskilt att skriva om, så jag skriver bara för att fördriva tiden. Kalle och jag tittade nyss ett avsnitt Game of Thrones, och nu "fixar och grejar" han lite, innan vi ska se ett till. Ja, före det borde jag alltså duscha, men det orkar jag inte just nu. Nämnde jag redan hur mycket träningsvärk jag har idag? Efter 1h promenad-jogging, 2h zumba, 1h promenad och 50min ridning känner jag mig faktiskt riktigt mörbultad. Så mörbultad att jag inte har en aning om ifall jag alls kommer mig upp ur sängen i morgon. Too bad. 
Resten får ni i bilder.

 En dag kokade jag en superdupersmarrig laxsoppa
 Fick äran att ordna Kalles hundratals skivor.. Tog lääänge!
(faktiskt så länge att K han klippa gräsmattan under tiden)
 Såhär ser jag ut nuförtiden - helt trött och sliten, fast jag inte gjort så mycket av vikt idag
 Städade det sista i rummet inför examensfesten, nu återstår bara dammsugning och golvmoppning...
 Herren som "fixar och grejar"...
Mina grönväxter som fick flytta ner i källaren över sommaren

OVER AND OUT

11 - Min syn på kärlek

Ja var ska man egentligen börja. Det finns väl hur mycket som helst att säga om kärlek om man riktigt lägger sig in i det. Ni vet ju hur jag är, får jag tomma sidor och lite för mycket tid så har ni hela livshistorien framför er inom kort... Men hade faktiskt inte tänkt börja med det idag. För er skull! Här är min version:






Fast man är olika, som natt och dag, så kan man trivas riktigt bra tillsammans ändå. Jag tycker inte att förutsättningen för ett bra förhållande är att man tycker exakt lika om allting, att man alltid vill samma saker, och att man följer varandra som skuggor. Jag tycker man ska kunna bråka. Förstår mig verkligen inte på såna som aldrig bråkar. Har såna mänskor inga egna åsikter, eller? Man ska också kunna skratta och stoja och skämta. Men man ska också kunna prata om allvarliga saker, och det ska finnas tid för både bra och dåliga saker i ett förhållande.
Det jag prioriterar framför allt annat dock, är tillit och ärlighet. För det varar faktiskt längst. Jag tycker också att man ska vara öppen och kunna prata om allt mellan himmel och jord, hur hemskt eller pinsamt eller jobbigt det än är. Att sitta och stirra i varsin vägg och inte prata på fem dagar löser inget. Tyvärr blir det ju ofta så, åtminstone för mig (oss), att man bara låter det vara. Och sen känns det bättre en stund igen. Men det blir en ond cirkel..

Men nu har jag ju inte alls pratat om det jag skulle, surprise surprise... Vad jag egentligen menade med hela dethär är det, att jag tror att det finns någon där ute för alla. Jag tror bara att man inte ska ställa så höga krav på vem den personen är. Det är faktiskt inte så stor chans att den som är rätt för just dig, är en prins på vit häst som har en kappsäck full med pengar och ger dig rosor och choklad varje dag. Visst finns det såna också, men åtminstone jag nöjer mig bra med den tönten jag har. Kanske är han inte min själsfrände, det vet jag inte, men i alla fall är han min hjärtevän. I vått och torrt.

Mulen torsdag

Nå hej på er. Vet faktiskt inte vad jag felar, men fast hur mycket jag sover och slöar, så blir jag ändå inte utvilad. En konstant trötthet har liksom rotat sig i min kropp.. Funderar på i fall det är pollenmedicinen. För inte kan jag väl ännu vara utbränd efter all stress i skolan? Eller sen är det också för att jag just bara slöar om dagarna. Vet inte. Men irriterande är det!
Steg upp runt halv tio idag. Har varit på ärenden till "byin" och hämtat ingredienser till morgondagens smörgåstårtsfixande. Nu ska jag strax börja fixa maten, och efter det borde fröken Andersson droppa in, så tänkte vi bege oss på en promenad. Mörka moln hopar sig, så jag hoppas vi klarar oss... Tycker det är jättemysigt med regn- och åskväder på sommaren, när man kan krypa ner i soffan och titta tv (ifall det inte åskar för mycket alltså). Men att det nödvändigtvis måste regna när man absolut borde vara ute, det tycker jag inte om.

Kvällens planer är att åka hem för en Elli-tur, dansa lite zumba, och sen tillbaka till Årvas. Imorgon är det Kalles dimission, och så borde jag väl försöka hitta en present åt honom också... Har inte en blekaste aning vad jag ska köpa, faktiskt! That's a first.

30 maj 2012

10 - Såhär såg jag ut för länge sen

1993-94?
2004
2004
2005
2006
2007
 2007

Uppe med tuppen

Idag var jag nog, om man jämför med tidigare dagar denhär veckan, uppe med tuppen. Klockan 9:15 ringde alarmet, borstade tänderna, och så hoppade jag i springkläderna och springskorna, och sjuppade iväg. Blev en timmes promenad-jogging. For samma runda som förra sommaren, och jag hade förväntat mig att jag skulle börja långsamt, "från ruta ett" som jag nämnde tidigare. Var riktigt förvånad och nöjd att jag orkade exakt precis lika många (8) och lika långa (200-800m) sträckor som i slutet av förra sommaren. Men återhämtningen... Ja, det var nog inget att hurra över. Sista kilometrarna hade jag så sjuka fötter att jag ett tag funderade på att gå resten. Men jag gav inte upp! Så nu sitter jag istället här med blåsor och värkande fötter... Grejt. This is why I'm not a springare!

Har nyligen duschat, och fixat lite mat åt hushållet; makaroner, gårdagens biffar och brunsås. Nu sitter jag och lyssnar på min kära pojkvän som klinkar på gitarren. På agendan idag är att åka och handla lite, föra ett paket till Posten, och sen ikväll blir det antagligen zumba vid Yytejepo paviljongen. Får se, får se.

29 maj 2012

Seriously

Alltså hörni. Nu tycker jag faktiskt ni får sätta igång och kommentera lite mera på denhär bloggen! Har fortsättningsvis runt 150 sidvisningar varje dag, och det är bara samma tre fyra fem personer som kommenterar. Vatts de pråblem?

Sålänge jag trampar iväg till Pensala för att stå i kiosken och spana in kvällens PUF-match, tycker jag faktiskt ni kan engagera er lite. Det tar faktiskt inte så många sekunder. Och ja, man får ju nog skriva om det är något man tycker riktigt illa om också. Vad som helst. Vi tar konsekvenserna sen då...
Skriv t.ex. "Mimmi, var är dina outfitbilder!?" "Huu vad det såg ut att gå sakta för dig på varmans", "uuh, snygg hårfärg!" eller varför inte "Sluta skriva så jäkla mycket". NÅGOT!!!

Härmä

Insåg nyss att jag inte alls satt upp bilder eller berättat hur det gick när vi körde varmans i Härmä förra helgen. Här följer ett litet smakprov och en ytterst kort historia (orkar inte vara så detaljerad, det är ändå ingen som bryr sig):

Stack iväg till Härmä lite väl tidigt, var framme lite före klockan åtta på morgonen, och tävlingen började först elva. Så det blev en lång väntan, med frukost och skvaller och traskande runt omkring.
 "Team Årvas"..
 Först var det allmänna klassen i tur, och alltså svärfar som fick ratta Volvon. Här har vi Martin och Jan i närkamp!
 Hade lite trubbel... Men det fixade sig.
 I sitt första heat blev Martin 3:a, i nästa likaså, men sen i sitt tredje heat blev han sist, och borde ha blivit fjärde. Så ingen finalplats för honom, inte. Men det hade vi inte förväntat oss med den bilden heller...
 Sen var det min tur att köra!
 Lite nervös var jag nog, fast jag gjort detta så många gånger förut...

 I mitt första heat blev jag 6:e..
 I mitt andra heat hade jag turen med mig, för vi var bara 2st som startade, och det var precis så många som slapp vidare till finaalikarsinta. 
  I min sista start borde jag ha blivit 2:a för att komma vidare till A-final, men när man kör en halvdålig Volvo mot massa Fiatar, finns det inte mycket att göra... Slutade på en 5:e plats, och min tävling var alltså slut där.
 Så var det Kalles tur att köra, i EVK-klassen. För honom gick det bäst av oss alla!
 Laddar lite inför nästa start...
 Kalle blev fjärde, först, fjärde och fjärde. I sin sista start borde han ha blivit 3:a för att komma vidare. Men en semifinalplats är inte så illa det heller!
 Vår blue smoke-Volvo, som vi fnissade lite åt...



Sen när tävlingen var slut så var det förstås att sätta bud på bilar vi gärna hade tagit hem. Tyvärr fick vi inga, och den stackars Volvon ville ingen ha heller.. Kalle fick faktiskt en bil på sitt bud, men den var åt Christoffer A, så det gav oss ingen lycka heller.
En sån gång denna gång!

09 - Något du peppar dig själv med

Dethär är nog den bästa peppningen jag har i mitt liv, men det är också något som ofta gör mig ledsen och besviken, just för att jag vet hur mycket det krävs från min sida för att se ut sådär igen. Dethär senaste året har jag kämpat så innerligt, men knappt sett några resultat alls. Det får en verkligen att känna bittra smaker i munnen. Borde egentligen skaffa en personal trainer, men vem har råd med det egentligen?
Så bilden får fortsätta att peppa mig, och kanske en vacker dag får jag glädjas över att vara sådär vältränad igen... suck.

En tisdag

Sov ända till 10:45 idag, ah så skönt! Värmde gårdagens laxsoppa och käkade ett knäckebröd. Plockade alla mina grejor på plats i Kalles rum, så nu börjar det snart vara beboeligt igen. Plockade lite i köket, och satte igång en tvättmaskin. Nu har jag nyligen betalat räkningar, och försöker få min externa hårddisk att funka, så jag kan flytta över ett år av bilder från datorn. Det går inte så bra... Antar jag får vänta tills Kalle kommer hem, för jag är inte sådär jätteteknisk, alltså.

Dagens planer är väl inte särskilt storslagna. Är redan helt dödsuttråkad, och klockan är bara halv ett. Går inte att lägga sig ute i solen heller, för det är bara 10 grader utomhus. Vill ju inte bli förkyld, precis. Tänker mig att jag ska sticka på årets första löprunda idag också. Good luck with that! Hade varit så mycket enklare om jag kunde börja där jag slutade förra sommaren, och inte blev tvungen att gå tillbaks till ruta ett. Nåja, har ju i alla fall att göra igen i sommar.
Ikväll blir det sen PUF-match i Pensala. Och så hade en till ledig dag gått förbi, bara sådär!

28 maj 2012

Rabarber-hallonsmulpaj

Fick ge efter för bakningsabstinensen idag ändå. Var inställd på att göra något med rabarber, för att det är så himla mumsigt nu på sommaren. Hittade ett underbart recept på en rabarber-jordgubbspaj, men sen visade det sig att det inte fanns kvar några jordgubbar i frysen. Så det fick bli hallon istället. Hoppeligen är det lika gott!
Dethär receptet var verkligen superenkelt, och tog ingen tid alls. Att röra ihop tog 5 minuter, att grädda 20 minuter. Så vet du att du får gäster så hinner du slänga ihop denhär pajen på under en halvtimme.

3 stjälkar rabarber
0,5 l jordgubbar/hallon 
2 msk potatismjöl
0,5 dl strösocker
- skriva rabarbern, och bred ut tillsammans med bären i en pajform
- strö över socker och potatismjöl

2 dl vetemjöl
2 dl havregryn
0,75 dl strösocker
100g smör
- nyp ihop ingredienserna till smuldegen

- strö smuldegen över rabarbern och bären
- grädda i 225 grader, 15-20 minuter

- servera med vaniljsås, vispgrädde eller glass
(Den var riktigt god!!!)

Mera Norgedrömmar

Vet ni, jag börjar bara bli mer och mer sugen på dendär flytten till Norge. I förra veckan så fick jag vetskap om att vi nästa år via skolan har möjlighet att åka på en veckas intensiva studier till just Norge. I och för sig är det bara 3 från Finland som kommer sig dit, så man ska väl inte förvänta sig för mycket. Men jag har i varje fall bestämt mig, att jag tänker söka. En vecka av mitt liv är ju ingenting! Dessutom är Kalle i militären då denhär kursen går av stapeln, så det stör ju inte mitt privatliv på det sättet heller. Är riktigt taggad alltså! Så får man se hur det känns att vara där, och kanske höra sig runt lite med andra barnträdgårdslärarstuderanden, vad de tror att jag har för jobb- och boendemöjligheter.
Önskar så innerligt, att jag fick övertalat min gubbe att jobba och bo i Norge ett år efter att vi är färdiga med skola och militär. Jag menar, vad förlorar man på det, egentligen? Det ända vi har här hemma är ju 50 år av arbete framför oss, så något nytt och spännande hade jag gärna sett och gjort innan jag dör.

Märker att min inställning ändrat väldigt mycket på senaste tiden. Förr hade jag nog drömt om att göra något sådant, men aldrig kunnat tänka mig att faktiskt verkställa det. Nu är jag lite inne på samma banor som många andra i min ålder "just do it!", för man vill ju absolut inte ångra sig efteråt! Även om jag skulle åka iväg ett år, så finns det gott om tid att fixa jobb och hus och gifta sig och skaffa familj här hemma. Man vet aldrig vad livet har att komma med!

Första lediga dagen

Mårning!
Idag steg jag upp klockan 10 (på min lediga dag!) för att leka housewife. Har fixat kalvkotletter och brunsås, som vi åt med potatismos. Nu hoppas jag innerligt att Kalle kommer på matpaus snart, för det är nämligen en geting i köket, som jag är livrädd för... Fick fly till sovrummet.
Dagens planer är väl inte speciellt storslagna. Hade ju tänkt mig lite bruna-catching idag, men nehej, inget sådant väder nu.. När gubben slutar ska vi åka iväg till Jeppis och handla kostym åt honom, och så ska jag på zumba klockan åtta. Annars tror jag inte det händer så mycket, faktiskt. Eller ja, jag ska planera veckans mat och åka och handla. Och kanske fortsätta organisera mina grejor. Just nu är de utspridda över hela halva rummet. Suck alltså. Är riktigt sugen på att baka något också, men det kanske jag lämnar till en annan dag. Får seee.

27 maj 2012

Läsarna analyserar

Anonym27 maj 2012 15:04
Jag hoppas att jag int sårar de på na sätt nu elä naa, men ja måst bara få säg va ja tycker. Snälla Mimmi, tänk efter ordentligt ifall Kalle e rätt för de. Ja ha följd med bloggen nästan san du börja, å visst, ni verkar ha e fint ihop, men tå han fler gangor ha haft 'hemmafester' utan din vetskap, nu ha komi heim i polisbil, å säkert na anat å som ja int minns nu, så får ja en toko känslo att nä, du e värd na bäter. Men dehär e ju bara va jag tycker
Håller med föregående talare... ta dig en ordentlig funderare. Du är värd bättre! Ingen ska behöva ligga vaken och ha ångest och inte veta bu eller bä.

Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga. Visst, på denhär bloggen får man kommentera vad man vill, alla får ju ha sin åsikt. Men sånahär saker får mig  faktiskt att bli lite fundersam och ledsen. Måste också påpeka att jag fått liknande kommentarer förr... När jag skriver om något dåligt som hänt, så är det för att ni ska förstå varför jag är på dåligt humör, inte för att smutskasta min pojkvän (okej, kanske om jag är riktigt arg när jag skriver) eller för att få sympatier.
Visst, mitt förhållande kanske inte alltid är en dans på rosor. Men tror ni verkligen att jag skulle ha stannat i nästan tre år, om inte de bra sakerna övervägde de dåliga? Nog finns det stunder då jag själv också funderar på ifall jag orkar ha det såhär i hela mitt liv. Kanske är jag naiv och dum, som tror att det kommer att bli bättre. Men ni känner inte till hela historien, så ni har ingen rätt att säga åt mig vad jag borde eller inte borde göra. Jag älskar Kalle, och vad han gör mot mig ibland är lika dåligt som det jag ibland gör mot honom. 
Så ursäkta om jag fått det att verka som om min pojkvän är världens skurk, som inte förtjänar mig, och bara hittar på enmassa skit hela tiden. Jag är inte själv heller någon tiopoängare, även om det kanske verkar så i jämförelse. Som sagt, det är bra att ni delar med er, men mitt privatliv tror jag nog att jag kan analysera helt själv!

O'Learys + dimission

På fredagkväll stack jag alltså tillsammans med några klasskompisar till O'Learys. Vi började med att äta och dricka lite, och så satt vi och pratade och skrattade, tills det var dags för humorgruppen KAJ från Årvas att uppträda. Då skrattade vi ännumera, och funderade på hur tusans mycket folk det egentligen ryms in på stället... När klockan var runt halv tolv så hade de färdigt, och vi tog farväl för kvällen. En riktigt trevlig afton, mera sånt!

 Fota litte
 Hanna tycker om att vara med på bild
 Lotta och Jenny
 Hanna spanar in sin kamera
 Christina och Sanna
 Jag valde att käka Quesadillas + franskisar med dipp. Förundrades över storleken på portionen.. detdär skulle nämligen föreställa en förrätt!
 Försöker få maten att sjunka ner...
 Jenny är "karo"
 Sen kom Kalle, som fick äran att fota vårt glada gäng
Fick inga bilder på KAJ, pga folkmängden...

På lördag var det alltså äntligen dags för dimissionen, som vi stressat över i tre månader. Gick inte riktigt så huippu som vi hade tänkt oss, men mycket bättre än det kunde ha gått. Heh... Länge tog det, ca 3.5h. Var ganska trötta och sluta osv efteråt, men framför allt lättade!

 Teatergruppen

 Dansgruppen


 Dimission av treorna (halva gänget)
 En sång om kanden
En sång om tiden på BI
Kommer definitivt att sakna våra duktiga, kreativa treor!