14 september 2014

How could you love me when you know where I've been

Idag har jag spenderat dagen i kansliet vid Måtasberget i Jeppo, där det kördes Rapakunkku XII. 06:30 var det avfärd och hemåt åkte vi ungefär tolv timmar senare. En dag som började med många lager tröjor och frusna tår, men slutade med sommarens sista solstrålar och en alldeles underbart vacker höstdag. Allt flöt på bra idag. Det flöt på så bra att vi kom hem med tre(!) nya bilar. Vilken himla tur alltså att vi bor så nära banan, för att köra hem fyra bilar med bara en släpkärra är ju inte precis en dans på rosor... Avslutade dagen med middag på ABC. Duschade bort dagens smuts och smorde in min torkande, flagnande hud. Körde två maskiner tvätt. Rullade ett fat med kokosbollar. Skickade iväg sambon på egna äventyr medan jag själv bäddade ner mig i soffan med en rykande kopp äppelte framför en av de bästa filmerna, The Notebook. Tände massor av ljus. Hade en riktig me-night. För det behöver man ibland. Bara ligga och stortjuta åt romantiken i lugn och ro. Andas in doftljusen. Fundera på livet. Såntdär som ger guldkant åt en helt vanlig lördag i september.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar