29 juli 2015

Kardaanikunkku 2015

För att inte tråka ut er alltför mycket med berättelsen om helgens Kardaanikunkku ska jag fatta mig kort. På fredag var det start från Årvas 6:30. Började med ett IKEA-besök. Jag skulle ha hem dendär efterlängtade Hektar-lampan till matbordet, och råkade faktiskt ha tur - i fyndhörnan hade de en exakt sån som jag var ute efter, för 27€ (normalpris 40!). Allt som fattades var förpackningen, den var färdigt monterad och allt. Åkte sen iväg till banan för att packa upp och testa bilarna. Vid sjutiden var vi klara för dagen och navigerade oss till vårt "hotell" för helgen: B&B Nostalgia. Otroligt fint ställe! Ett skilt inlägg därifrån ska ni få se imorgon. Grillade och umgicks innan vi sökte oss i säng.

Kalle hade lite "lejdon" efter IKEA. Fattar inte varför, för det tog ju faktiskt bara en timme, och jag köpte endast fyra saker!
Övningsvarv för Kalle

På lördag var det väckning kl 7, vi serverades frukost utomhus, gjorde oss i ordning och bilade sen iväg till banområdet. En varm och fin dag, solsken och shortsväder! Tävlingen började med junior/dam/senior klass, som kördes limittäin (varannan). Ida och jag representerade i damklassen, jag med Toyota nr 56 och Ida med Fiat nr 36. Kalle har knäppt några bilder med systemkameran, ni får har överseende med kvaliteten... 

Prestationen då? Ja, det gick inget vidare, faktiskt. Det som är speciellt med Kardaanikunkku är att man (på lördagen) kör på tid, inte på placeringseliminering som annars. Man har två chanser på sig att få så bra tid som möjligt, vilken i år var 1:37, 13 bästa gick vidare till final. I mitt första heat körde jag på 1:42, och det kändes som om jag eventuellt skulle klara av att knipa dedär fem sekunderna som behövdes till nästa. Men näe sini då blev jag knuffad i starten, fick punktering och kunde inte styra mer. Så det loppet var kört rätt fort! För Ida gick det inte så värst bra heller, men hon förbättrade åtminstone i sitt andra heat och körde på 1:40 och landade på en 36:e plats. Min placering var 40/65.

Efter att vårt köras var förbi fick vi fokusera på att vara publik i allmänna klassen. Både Kalle och svärfar körde så bra förra året att de kom direkt till söndagens tävling, de behövde alltså inte köra på lördag. Efter en lång och tung dag for vi tillbaks till vårt boende ungefär samma tid som föregående kväll. Badade bastu och grillade innan vi gick och lade oss för dagen.

Nervös och svettig...
Meckar lite mellan starterna...
Ida laddar!

På söndag steg vi återigen upp klockan sju och serverades frukost. Skillnaden var att det ösregnade denna morgon när vi satt ute och åt frukost... Packade ihop våra saker, gjorde oss i ordning och tackade för oss. Ni kan ju gissa hur trevligt det var att spendera hela dagen vid banan när det så gott som regnade hela tiden. Kom dit strax före halv nio, åkte iväg hemåt vid sextiden. Ganska vått och kallt och äckligt, kan jag säga... Inte heller denna dag blev så lyckad för vårt racingteam. För Kalle gick det inte alls, i hans första heat så gick inte bilen som den skulle, och i andra heatet blev han knuffad så att hjulvinklarna for åt skogen. För Martin gick det lite bättre, han kunde kanske ha haft chans att ta sig till final, men som vanligt hade han otur och knuffades/blev knuffad, vilket både ledde till flaggor och förlorade placeringar. Så sist och slutligen gick det inte så bra för nån av oss! Inte nån annan NNSB:are heller, förutom Rasmus, som blev 10:onde i juniorklassen.

Efter att ha sovit/läst/ätit godis/suttit i regnet och kollat på finalerna var jag sådär lagom trött och sur. Tog ungefär hundra år innan det blev prisutdelning och budgivning. Men vet ni sen vände det! I 6 år har jag kört varmans, och aldrig har jag fått nån bil i mitt namn. Bara fått egna bilar på skydd, men aldrig nån ny bil. MEN PLÖTSLIGT HÄNDER DET! Bil nr 74, en ganska bra Opel Kadett, utropades, och så hörde jag mitt namn! Äntligen alltså, en egen bil! (egen och egen, svärfar har ju betalt den så det är ju visserligen hans, men ni fattar) Hemma i Årvas var vi igen runt klockan halv tolv, efter att ha lastat bilar i hundra år och middagspausat på ABC i Alavus.

Dagens feelis...
Fick mecka lite mellan starterna denna gång också!
Regnigt och eländigt...

Hjulvinklarna for åt hälvette!


Shit happens, ja eikun makkaralle..


Svärfar brassade på tappert..

.. men det slutade illa för honom också!

MIN OPEL!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar