31 augusti 2015

Mitt bästa barndomsminne

Först nu när jag rotar igenom utkastet här på bloggen lägger jag märke till att jag fortfarande har en obesvarad fråga från frågestunden jag ordnade medan vi åkte till London och Dublin. OOOPS. Frågan ställdes av MX, och lyder som följande: "Vad är ditt bästa barndomsminne som du kommer ihåg?"

För det första får jag väl börja med att informera er om att jag har väldigt många och starka minnen från när jag var liten. Vågar nästan påstå att jag minns så gott som allt som hänt efter att jag fyllt fyra år. För det andra måste jag säga att jag är otroligt tacksam att jag växt upp i den by som jag gjort, och haft de barndomsvänner jag haft. Att växa upp på landet, med grusvägar, ängar och kossor som granne, det kan nog inte finnas nåt värdefullare. 

Minns speciellt somrarna i min barndom, de verkade pågå i evigheter, och det var alltid vackert väder. Eller hur? Dagarna spenderade jag till största delen med grannarna, tvillingflickorna Linda & Marie (fyra år äldre än mig), samt deras två år yngre bror André. Vi var så gott som oskiljaktiga i många, många år. Linda och Marie var mina första vänner, och under en lång tid också mina förebilder. Har nog lärt mig mycket om livet av dem, både bra och dåliga saker, haha! Om jag ska berätta om allt vi gjorde blir dethär en hel roman, och det var väl ändå inte meningen. Men sådär kort kan vi väl summera att de flesta av mina bästa barndomsminnen har jag skapat tillsammans med dem. 

Varje år när sommarlovet började brukade vi t.ex. ha en picknick i grannbonden Åkes kohage. Och i dendär kohagen, där hände det minsann grejer! När kossorna kom ut på grönbete för sommaren brukade vi alltid gå in i hagen och hälsa på dem. Ibland gick det riktigt bra, som när vi tog våra hästsaker och borstade kossorna riktigt fina. Andra gånger gick det kanske inte så bra, som när vi retade kossorna och det slutade med att vi fick springa för livet och hoppa över taggtråden för att inte bli ihjälstångade. Sen brukade det alltid finnas måsungar i kohagen om somrarna också. Vi utrustade oss med cykelhjälmar och gick för att inspektera om äggen blivit till små måsungar ännu. Varför cykelhjälmar kanske ni undrar? Jo, de behövdes verkligen, för måsmamman var inte speciellt förtjust i oss...

Andra fina minnen finns det förstås också, som exempelvis när vi cyklade över hängbron för att pyssla om de små hästarna som var på hingstbete, eller när vi gjorde en av våra otaliga dagsfärder ut till skogen bakom mitt hus, när vi lekte häst, när vi gjorde ett "klubbhus" uppe på grannarnas stallsvind, när vi lekte i lekstugan hemma hos mig och vägrade städa undan... Det finns så mycket fint att tänka tillbaka på. Och jag är så glad att jag fått växa upp just där i Jutas, med de bästa barndomsvännerna. Det är värdefullt för mig!

Två sevärda filmer

Igår kväll hade Kalle och jag filmkväll, och kollade två relativt nya filmer, Time Lapse och Southpaw. Time Lapse handlar om tre personer vars liv och vardag förändras radikalt när de upptäcker att deras granne byggt en slags kamera som fotograferar framtiden. Southpaw däremot är en (inte så?) typisk boxningsfilm, som handlar om boxaren Billy Hope, vars hela liv vänds upp och ner efter att hans livs kärlek blir mördad och hans dotter tas ifrån honom.

Time Lapse:

Southpaw:

Båda mycket sevärda!
Skulle kanske ge Time Lapse 7/10 och Southpaw 8/10.

Sista augusti

Så hade vi kommit till den sista dagen i augusti. Slutar aldrig förundras över hur fort tiden går! Idag har jag som vanligt jobbat mellan nio och strax före fem. Härligt cykelväder igen, men måste nog erkänna att jag var lite trött i benen efter gårdagens gympass... På dagis donade vi bara på som vanligt, och när jag kom hem blev det sedvanligt middagsfixande. Imorgon ska vi ha personalmöte på jobbet, så håller som bäst på och bakar en skinkpaj tills dess. För ovanlighetens skull är jag faktiskt inte på väg på zumba till Jeppis idag, eftersom mamma meddelade att hon är krasslig. Så nu försöker jag luska ut hur jag ska komma mig ut på en promenad ikväll. Själv. Har nämligen inte lyckats få napp med en enda av mina vanliga promenadkompanjoner.. Nå, vädret visar sig ju åtminstone från sin bästa sida, så kanske det lyckas!

30 augusti 2015

Instagramfailaren

Malin hade skrivit ett intressant inlägg häromdagen, som fick mig att både skratta och skaka på huvudet. Flitig Instagramanvändare som jag är hade jag inte ens skänkt en tanke på vad som är okej eller inte att sätta upp i bildväg. Okej, vi ska väl ta dessa "regler" med en nypa salt, men sådär i det stora hela kan jag konstatera att jag failar riktigt totalt på Instagram, när det kommer till dessa regler. Beskåda:

1. Matbilder
"Det är inte okej att lägga upp enmassa matbilder i sitt Instagramflöde om man inte är matbloggare." 
Men hur är det om man är vardagsbloggare då? Och tycker om att laga och äta mat? Om man är bagare? Jag är nog riktigt skyldig på denhär punkten, sätter nog upp åtminstone en matbild i veckan. Men brukar försöka välja "snygga" maträtter, alltså t.ex. om vi ätit ute. Inte precis så att jag sätter upp bilder på korv och mos bara för att.

2. Quotes
"Posta inga quotes i ditt Instagramflöde, för ingen vill läsa dem."
Inga cheesy quotes i sikte här inte, och absolut inga träningsquotes. Sökte länge och väl genom mina bilder men hittade inte en endaste quote-bild. Tur!

3. Circle of feet/hands
"Ingen vill se dina fötter på bild, om du inte råkar ha riktigt snygga skor."
Har aldrig tagit nån bild på annat än mina egna fötter, och då brukar det oftast handla om att jag har nya byxor eller att jag är ute på en promenad. 

4. Max 3 bilder/dag
"Om du inte är på en otrolig semesterresa är det inte okej att lägga upp fler än 3 bilder på en dag."
Den 31:a juli i år lade jag upp dessa SJU bilder. På en dag. Men det var nog riktigt extremt. Oftast blir det inte ens en bild om dagen. Om det händer nåt speciellt kan det bli flera, men skulle nog säga att jag nästan alltid håller mig till max tre.

5. Filter
"Det enda filter man borde använda är Valencia."
Sen jag skaffade min Sony använder jag nästan aldrig filter. Kameran i sig själv tar så skarpa bilder med bra färg att det helt enkelt inte behövs. Enda gången jag sätter på ett filter är ifall ljuset är dåligt i bilden. Då förbättrar jag med filter. Men skulle nog inte säga att jag använt Valencia så många gånger, haha!

6. Användning av hashtags
"Om du använder hashtags, ska de inte vara helt random. Du bör heller inte använda fler än 4 hashtags per bild."
Öööm, får inte vara helt random, då failar jag totalt! Enda gången jag använder hashtags så är de random. Och över fyra? No way! Kan störa mig nåt otroligt på mänskor som sätter upp tio hashtags med varje bild, bara för att fiska likes. Mina hashtags brukar mest se ut såhär #åjnäävaråolitedeva #elosåitt. Eller som på bilden ovan, "Ska nog ped iväg ti arbeiti snart, but first, let me take a #shelfie."

7. För lite likes
"Om din bild får för lite likes, ta bort den."
Okej, dethär är helt löjligt tycker jag. Om jag har valt att sätta upp en bild, varför skulle jag ta bort den bara för att nån annan inte gillar den? Bläddrade igenom mitt bildflöde och konstaterade att de flesta av mina bilder har 20-50 likes. Den bild som har mest var på strax under 80, de som hade i minsta laget var runt 3-6 likes. So what om en bild får mycket eller lite likes? Det är ju jag som fotat och lagt upp den, så stor vits att påverkas av vad andra tycker.

8. Selfies
"Om du inte jobbar inom modebranschen eller överlag råkar vara väldigt snygg och stilmedveten är det sällan okej med selfies."
Är inte JAG tillräckligt snygg eller modemedveten för selfies? Ojoj stackars följare som måste se på min sneda mun och inte-så-vita-tänder flera gånger i veckan då.

9. Pussmunar
"När man tar selfies är det i högsta grad förbjudet att göra duckface eller pussmunnar."
Okej, dethär lyckas jag faktiskt ganska bra med. Det är nog nästan bara när jag fjantar mig på bild som det blir nån grimas med munnen. T.ex. på gymbilder gör jag nog ganska ofta lite duckface-aktiga miner. Men det borde väl vara okej?

10. Nej till selfiestick
"Om du inte tillhör familjen Kardashian bör du inte äga en selfiestick."
Nä just det, och det gör jag inte heller. Men om man vill fota snygga outfitbilder med sin telefon och inte äger en selfiestick så kan man faktiskt tvinga sin pojkvän att fotografera mot en gammal ladudörr.

11. TBT
"TBT, alltså throwback thursday, får endast användas på torsdagar, och helst inte varje vecka."
Inga problem för mig, har aldrig gjort en throwback. Och förresten är det dagens melodi att man sätter upp throwback to, så behöver det inte ens vara på en torsdag.

12. Videos
"Videos får färre likes än bilder, för att folk helt enkelt inte orkar kolla i femton sekunder."
JAHA, och? Måste erkänna att jag bara satt upp två-tre videor under mina två år som flitigt Instagrammare. Och de har nog fått en hel del likes.

13. Barn och hundvalpar
"Barn och hundvalpar på bild är ofta like-magneter."
Eftersom jag inte har egna barn är de enda barnbilderna jag sätter upp på mitt fadderbarn Miles. Och skulle nog inte säga att de har fått fler likes än vanligt, snarare kanske mindre. Har ingen hund heller, och känner ingen, men kan nog tänka mig att alla gillar puppy eyes. 

14. Opassande ställen att Instagramma
"Instagramma aldrig från sjukhus och begravningar."
Uumm, why the hell would I do that? Om jag mot förmodan inte ligger på BB och nyss har fött ett barn, då skulle jag Instagramma från sjukhuset. Tycker nog det finns mer opassande ställen att fotografera sig själv, t.ex. när man kör bil #notguilty #elohovare

15. Träningsbilder
"Om du inte ser ut som Beyoncé är det ingen som vill se dig träna."
JASSÅ. He va naa. Då får väl mina följare tacka Gud och alla hans änder för att jag varit sjuk det senaste året och inte satt upp så många träningsbilder. Annat var det minsann 2013-2014!

Hur är det med er då? Uppfyller ni dessa så kallade Instagramregler, eller failar ni lika totalt som mig?

29 augusti 2015

Dreams do come true

Ni som troget följer denhär bloggen, men inte känner mig så bra i det privata livet, har kanske undrat vad det är för stora planer och drömresa jag pratat på om nu som då det senaste halvåret. Jag har hållit er på linan länge nu, för att ja, vi har inte själva heller riktigt kunnat bestämma oss. Men nu vill jag faktiskt berätta för er, för idag så föll alla bitarna på plats. Nu har vi bestämt oss att vi kommer att åka iväg x-antal veckor nästa sommar på en väldigt spännande och annorlunda resa. Om allt går som vi tänkt oss (just nu hänger det på ifall Kalle får ledigt eller inte) åker vi iväg i slutet av juni nästa år. Vart? Hit:

Vet ni, det är inte så svårt att få drömmar att bli sanna.
Man måste bara kämpa lite för dem!

Stinas fredagsfråga #4

Som ni kanske lagt märke till så har Stina, som skriver bloggen Fina Christina, startat ett litet koncept vid namn fredagsfrågan. För två veckor sen gjorde jag ett blogginlägg på detta tema, och så blir även fallet denna vecka. Veckans fredagsfråga lyder: "Hur ser ditt liv ut om 10 år?"

Antagligen har jag redan svarat på denna fråga i något skede, kanske under nån frågestund eller så, men ni vet, man kan ju alltid ändra sig, eller sen kommer man på något nytt. Så om vi tänker oss 10 år framåt i mitt liv... Då är jag 34 år gammal. Om vi förmodar att jag ännu är tillsammans med Kalle så har vi ganska snart varit tillsammans i sexton(!) år. Under den tiden ska vi väl hoppas att vi hunnit förlova oss, gifta oss, flytta in i ett egnahemshus och skaffa några barn. Kanske har vi till och med tagit oss tiden att köpa hund. Åkt på många resor tillsammans. Gissar att vi bor i Oravais, och hoppas att det är i huset vi själva har byggt. Vi har väl kanske två barn, och vid dethär laget kan vi väl bara hoppas att de småningom går ut lågstadiet (för om de fortfarande går på dagis så då vet jag inte...).

Det är ju supersvårt att föreställa sig hur saker ser ut om fem, tio år nu när man faktiskt är vuxen på riktigt. Tyckte det var mycket lättare förr, säg nu redan i högstadiet, att fantisera om hur livet skulle se ut vid 25. Där och då trodde jag att när jag är 25 är jag både gift, har hus och åtminstone ett barn. HAHA! Tänk så fel det kan gå... Men sen vet ni ju hur jag känner angående denhär saken. Så nu har jag sagt åt Kalle att under året jag är 25 ska åtminstone en av de sakerna ha inträffat (påbörjat husbygge/graviditet/bröllop). Stackaren fick panik i ögonen och påstod att jag sätter för stor press på honom. Mitt svar var att han har haft sex år på sig och det är nog bäst han sätter lite fart på nu, för jag tänker inte vänta sex år till på ingenting.

Men sådär för att vara lite positiv så har jag ju nog gjort och sett en hel del redan i mitt liv, och jag är absolut inte bitter på livet. Har lite lejdon på hur långsamt det går bara. Men det kommer väl en tid när jag uppskattar det också! 14-åriga Mimmi hade nog knappast trott att hon tio år senare skulle bo i Oravais, och vara nöjd med det. Hon trodde nog knappast att hon skulle ha bytt ut ridande mot varmansrally. Och allra minst skulle hon ha trott att de vänner hon hade då, kanske inte var så stor del av hennes liv nu, medan de mest otippade vännerna nu skulle vara de som stod henne närmast. Tänk vad livet är bra ändå, man vet aldrig vad som händer!

Här har ni mig och Janica på villaavslutning 2005, alltså exakt tio år sen! Åtminstone en av oss har ju förlovat sig, fått ett barn och blivit gravid med nr 2, samt påbörjat husbygge på den tiden. Kanske om tio år till är jag på lika god väg, haha! (och ja, vi fick dricka varsin cider och shot på villan fast vi bara var 14 och 15 år gamla)

Saturday doings

Gårkvällen spenderade vi tillsammans med min lillasyster Kati och hennes sambo John. Vi (eller åtminstone gubbarna) började med kaffe och NHL-match på Playstation hemma hos oss. Styrde sen kosan mot Vasa och inledde kvällen med god mat på Amarillo. Traskade vidare till Cinema bowling där två timmar flög iväg med bowling och goda drycker. Kalle och John spelade i en helt annan liga än mig och Kati, så fast vi alla spelade på samma bana blev det nog boys vs girls.. Kalle och jag vann! Men det var nog på håret att jag vann över Kati, TVÅ POÄNG ifrån var hon i slutändan!!! Sen gick vi över torget och landade slutligen på O'Malleys. Fick för oss att köra en liten krogrunda, så fortsatte ännu till Plan B och Olli's innan vi slutligen åkte hemåt vid halv tvåtiden. Får tacka för en superrolig kväll, dethär gör vi om!

 Chicken pocket -getost +creme fraiche, way to go!
Spehennand!
(stulen av Kati)

Idag var jag riktigt trött när jag vaknade. Sådär så jag knappt ville få upp ögonen, än mindre komma mig ur sängen. Men efter att ha legat och surfat på telefonen en stund, och när Kalle satte igång lite musik i vardagsrummet, då kom jag mig äntligen upp. Har "mysha åpå" här i hushållet en stund, bakat en cream peach pie, och nu ska jag försöka ta mig igenom räkningshögen, som faktiskt är otroligt stor denhär månaden... Usch.

Idag är det ju villaavslutning, för dem som firar det, eller veneziansk, för dem som föredrar det namnet. Vi har faktiskt inga planer alls, och precis som förra året gissar jag att det inte blir sådär värst vidlyftigt. Kanske umgås vi med vänner och äter nåt gott. Nån villa har vi tyvärr inte ännu heller att åka till, så gissar vi får fira hemma hos nån istället. Nåt ska vi väl i alla fall hitta på att göra. Hoppas ni alla får en riktigt skön villaavslutning!

28 augusti 2015

Fruktbröd med yoghurt

Förra veckan medan jag ställde igång för Mary Kay-demonstration skickade jag iväg Kalle för att hämta upp mina REKO-produkter från Centrumskolan. När han kom hem hade han till all olycka fått hem fel produkt; istället för 1 kg bondost hade jag fått ett 3 kg:s ämbare med naturell yoghurt. Annars skulle det väl inte ha varit några problem, men 1. Varken jag eller Kalle äter naturell yoghurt,
2. Utgångsdatumet var redan 3.9, och 3. Vi är bara två i detta hushåll. Nå, som alla vettiga människor så lade jag upp mitt lilla problem på Facebook/Instagram. Fick en del förslag om vad jag skulle göra för att bli av med yoghurten, och några av råden har jag nu följt. Har provat att äta med bär (helt ok, men ingen superhit), gjort frozen yoghurt-glasspinnar (väntar på tillfälle att smaka en), vänt ihop en yoghurtpesto till ugnslaxen (riktigt gott), och sen det bästa - gjort frukt- och nötbröd. Det blev verkligen en succé! Den resterande 1/3 som var kvar av yoghurten sålde jag faktiskt åt vår granne Åsa, haha! Fast jag nog säkert fått den att gå åt om jag riktigt ansträngt mig kommande vecka. Så nu vet vi det, i fortsättningen KAN jag beställa ett såntdär ämbare, bara jag är förberedd på det...


Men jo, tänkte dela med mig av brödreceptet, som blev en succé bland kollegorna på jobbet, och ja, till och med Kalle tyckte det var gott! Receptet innehåller en hel del ingredienser, men bli inte avskräckta, det är superenkelt att göra. Tar ca en timme totalt, och ger ett riktigt saftigt och gott bröd.

Du behöver: 
- 4½ dl naturell yoghurt
- 1 dl mörk sirap
- 1 dl torkade aprikoser/fikon
- 1 dl russin
- 1 dl nötter (jag använde rostade saltade cashew)
- 3 dl vetemjöl
- 2½ dl rågmjöl
- 1 dl havregryn
- 1 dl vetekross (jag använde vetekli)
- 1 dl rågkross (jag använde rågkli)
- 1 dl linfrön
- 1 dl solrosfrön
- 1½ tsk salt
- 1½ tsk bakpulver
- 1½ tsk soda
- 2 tsk brödkryddor (jag använde en maletköttkrydda med örter)

Gör såhär:
 Hacka frukten och nötterna grovt, tillsätt russin
 Blanda ihop de torra ingredienserna med fruktblandningen
 Rör ihop yoghurten och sirapen
 Blanda ihop alla ingredienser till en jämn smet
 Ös över i en brödform med bakplåtspapper i, strö över lite havregryn.
Grädda i 200 grader, ca 45 minuter. 
Smakar nästan godast som det är med smör på, men passar också med olika pålägg. Gött!

Närästys


Häjhäj, och trevlig fredag på er! Denna dag ringde mitt alarm i arla morgonstund, 0600. Och jösses så trött jag varit idag.. Höll på att somna när barnen åt frukost på dagis. Sen när vi äntligen gick och vilade så hade vi hålligång, och jag blev bara tröttare, och fick huvudvärk på köpet. Som tur var min arbetsdag slut redan strax efter klockan två, och jag fick bila hem. 

Kalle är sjukskriven så han ligger och vilar på soffan, alltså fick jag fly till sovrummet med min dator. Mår riktigt illa idag, gjorde det igår också. Har försökt googla, och kommit fram till att jag har nån typ av halsbränna. Har mer eller mindre haft det hela veckan, men riktigt jobbigt de två senaste dagarna. Känns som om jag ätit alldeles för mycket och att det är på väg upp tillbaks... Usch! Vet inte alls vad det beror på. Nån av er som har erfarenhet av sånt? Om det blir långvarigt hamnar jag väl att traska iväg till apoteket och köpa hem lite Rennie. Femtio plus här hej...

Nå, snart borde jag hursomhelst hoppa i duschen, välja kläder och göra mig i ordning. Ikväll ska vi nämligen utnyttja en av våra julklappar (haha, jag vet, lite tröga!); Kalle och jag bjuds på bowling tillsammans med min syster och hennes sambo, och före det blir det middag på Amarillo. Så att sådant!

27 augusti 2015

Avstressande

Jag vet inte hur det är med er, men åtminstone när jag blir arg/ledsen/nervös/stressad/irriterad/fundersam, så behöver jag "vilseleda" mig själv genom att sysselsätta mig med något jag tycker om. En sak jag märkt att alltid funkar är att plocka och städa undan. Vet inte varför det lugnar ner mig när negativa känslor väller upp, men på något vis är det som om jag behöver ha nåt att ta i händerna för att inte låta känslorna ta över. Så ifall jag börjar diska och städa undan pantar på hemmafest vet ni att nu är det nog antagligen bäst för er att packa ihop och åka hem. HAHA! Nä men, skämtåsido... 

En annan sak som alltid fungerat som avstressare för mig är bakning. Som ni kanske vet så älskar jag att baka, har ju till och med utbildning inom bakande. Skulle jag själv få välja skulle jag nog baka mycket oftare än vad jag gör. Gärna varje dag! Det är så himla avkopplande tycker jag, att bara stå där i köket och rådda på med olika ingredienser, och sen se och framförallt smaka på slutresultatet. Där har vi väl mitt största problem, älskar inte bara att baka utan också att äta det jag bakat. Och det är därför jag inte bakar så ofta! För här i hushållet är det bara jag som äter bulla och annat gott... 

Att träna funkar också alltid. Då vet jag att jag får en liten eller längre stund för mig själv. Bara jag och mina tankar, mina egna intressen. En timme på gymmet är guld på vardagskvällarna, och det finns inte mycket som toppar att sätta sig på hästryggen en söndagseftermiddag och tänka igenom allt som hänt den gångna veckan, och fantisera om kommande vecka. Eller min nya favorit, att cykla de sju kilometrarna till jobbet. Hinner ställa in mig på jobbdagen, och sen när jag cyklar hem igen får jag "stänga av". Dessutom med bra musik i öronen och solen i ögonen. Kan inte bli mycket bättre än så, eller?

Jo, för den fjärde, och kanske bästa avstressaren för mig är att gå på långa promenader med goda vänner. Kilometrar och timmar bara flyger iväg när vi traskar längs vägarna. Ibland kan det kännas som om jag inte har något att säga när jag håller på och hoppar i promenadkläderna, men efteråt är jag helt torr i halsen efter allt pratande. En riktig klassiker är nog när jag och Louise ska gå ut på en "kort promenad"... Som idag; det regnade, så vi bestämde att det bara blir en kort runda. Plötsligt hade vi pratat bort 1 h 15 minuter och hade 7 kilometer i benen. Helt sådär bara, kändes som 5 minuter. Och sen får vi aldrig färdig pratat under promenaden, utan står under Livsmedelsbron och pratar tills vi båda huttrar och magarna kurrar... Classic. Efteråt känns det som om hela världens bekymmer lyfts från mina axlar. Precis som det ska va! 

Louise och Nellie, här från en av sommarens soliga promenader.

Hur är det med er, har ni några sysselsättningar som ni utövar för att koppla bort eller få utlopp för negativa tankar?

26 augusti 2015

Rain

Idag har det regnat för första gången på vem vet hur länge, och det var så himla skönt! Inledde denhär dagen med ett gympass mellan sju och åtta. Tog bilen till jobbet och var där mellan nio och strax efter halv fem. Svängde in via butiken för en blomkålsbukett, och satte igång och kokade blomkålssoppa. Kalle och jag hjälptes åt att plocka ur diskmaskinen medan vi jammade/sjöng lite med gitarren. Sen har jag fortsatt att sucka åt dedär j**la NNSB-pappren som det aldrig blir nåt slut på... Kokar snart över! Strax ska vi åka iväg till Margarethas för sånglektion, och så blir det veckans två matkassar från Livsmedel efter det. Skönt att jag redan gjort dagens träning, så får jag med gott samvete slappa på soffan sen ikväll.

Kanske lite random, men tycker min gjutjärnsplantering är så himla fin just nu!

En solig helg på Kemora

Här kommer en bildbomb utan dess like från helgens varmanstävlingar på Kemora. Om ni vill läsa lite om hur det gick kan ni göra det här och här.

Lördag:
 Kaväärasi.
 Påväg mot första starten.
 Hängde aldrig med i starten, men tog dem sen i kurvorna..
 Idas tur (nr 69) att ge järnet!
Heja heja!
 Semifinal för både mig och Ida.
Jajjamen, vidare till A-final! Nervöst? Jå.
1: Lite efter i starten som vanligt..
 2: Knappar in när vi kommer mot kurvan..
 3: Har redan kört om några..
 4: Bästa beslutet var att följa efter Tina (svarta bilen) på lisälenkki första varvet...
 5: Hamnade bakom Ida och co, men jag hade en plan.. Här ser ni dock hur snabb bil Tina hade, hon hann före trots att hon for på lisälenkki!
 6: Plan succeeded!
 Ida (som kort härefter stannade i läktarkurvan och bilen blev kaputt)
 Jag (som här följde efter Tina och snart körde om min andra konkurrent)
 YES! 2:a plats!!!
 Sen var det Kalles tur i EVK.
 Uppradad bredvid föreningskompisen Rolle...
 Syskonen guldlock.
 Svärfar i sitt esse.
 Såde glad va ja tå tydligen.
 Vi kan kalla det vettigt köravstånd!
 Focus...
 Såhär gick det alltså till när Kalle förlorade mot Rolle med 10 cm...


HAPPYFACE.

Mina fina priser! Ett stort glasfat med hög kant, en mindre glasskål samt fyra efterrättsskålar. Alla i Iittalas Ultima Thule-serie.

Söndag:
 Återigen, Kalle och Rolle, denna gång i allmänna..
 Och här ser ni när Jocki sladdar runt i första kurvan. Några sekunder efteråt fanns det ett dammoln utan dess like på banan, och så hörde vi en smäll...
 ... och dethär är vad vi såg när dammolnet lade sig. FUUCK.

Såhär såg Jockis bil ut efteråt... Får väl bara vara glada över att Kalle inte träffade honom i dörren!
 Martins tur att brassa i allmänna..
"Ja eikun makkaralle"
 Och där var det slut för Martins del. Sori. Å HE VA HE.